Jag är nog bäst i hela Piteå. Ingen gör det oftare än mig. Jag vill göra det mera men tänker som inte på det!





Blogga. Ser att mitt senaste inlägg var skrivet i September 2011, så kanske dags med ett nytt inlägg nu så att ni alla får lite nytt att läsa, förstår att det kan bli lite ut-tjatat att läsa om mina gamla inlägg flera flera gånger i veckan i väntan på att jag ska skriva något nytt vettigt otroligt roligt och poetiskt inlägg.

Vad ska jag skriva om då?
Ja, för er oroliga människor som tror att det är på väg att ske en naturkatastrof med tanke på de 25 minuter långa jordbävningar som ägde rum förra veckan onsdag och torsdag så kan jag med en lugnande röst berätta att det bara var Kajsa Lindh som var ute och joggade. Så nu kan ni sova gott.

Nej, jag ska sluta lattja, jag är faktiskt en seriös och djup tjej med många kloka åsikter. Borde visa detta mer tror jag. Vill jag.

Jag tror att allt händer av en anledning.
Att tänka så brukar hjälpa mig många gånger. Och om det då är så eller om det bara får mig att må bättre för tillfället av att tänka så det vet jag inte. Men det får mig att må bra, att alltid tänka positivt istället för negativt.
Jag minns känslan jag hade som sjuårig liten flicka när mamma och pappa berättade att de skulle skilja sig och att vi barn skulle flytta med mamma till Norrfjärden en mil utanför Piteå. Det ville ju inte jag. Verkligen inte.
Men idag är jag så obeskrivligt tacksam över att vi hamnade här. Annars hade jag aldrig haft de vänner som jag har idag, och fått träffa de människor som jag har fått och som gjort mig till en del av den jag är idag.
Hade aldrig träffat Viktoria Dahlberg, världens bästa kompis som bor i mitt hjärta då nu och föralltid!
Väldigt tacksam, har många fina männsikor omkring mig och det är det bästa man kan omge sig utav.
Dock har jag inte fått bo nära min älskade mormor och morfar men då har mamma fått träffa en karl som gör henne lycklig här i Piteå.
Så, det gäller att tänka på saker som varit och hur det påverkat en, men gör det på ett positivt sätt, livet blir ju såååå mycket lättare då
 MEN analysera inte sönder saker, då glömmer du att delta i livet.

Search for yourself, by yourself.
Do not allow others to make your path for you.
It's yours road, and yours alone.
Others may walk it with you, 
but no one can walk it for you. 

Min första tävling kommer nu här på min framgångsrika blogg!!
Jag har tre syskon, Erik är den äldsta sen är det Dennis, Jag ( Kajsa ) och yngst av oss är Maja.
I julas ville vår lillasyster att vi skulle ställa upp på ett gemensamt syskonkort som skulle ges i julklapp sedan till övriga släkten ( förstår dock inte vad min släkt gjort för att förtjäna det, tyckte dem var hyffsat snälla förra året )
Tänkte dela med mig av följande. Granska mig och mina älskade tre syskon noga på de kommande bilderna och försök lista ut vilka två av oss fyra som inte fått sin diagnos ännu. Rätt svar kommer inom en snar framtid!













Förstår inte varför Maja tyckte att vi inte tog hennes ide till julklapp seriöst..

I en kurs som jag och mina vänner Linda Malin J Malin Elina och Emilia läser som heter Människor i behöv av stöd, har vi sett filmen I rymden finns inga känslor, som ni säkert hört om eller sett. MEN , om ni inte sett den bör ni verkligen göra det! Vad roligt för er som inte har det att något så underbart framför sig :)
Vilken klockren film.

Jag är glad idag, för igår fick jag tre härliga moments.
Moment nummer ett:
Jag har hittat en helt okey liten lägenheten på nygatan som jag flyttar in i den första maj, den är liten och rund och duger för mig som är liten och rund till jag hittat min miljonär som bor i ett tre vånings hus som är gjort av choklad som är stabil och inte smälter. Shit vad jag börjat äta choklad. Har tänkt att jag slutar med chips och godis så kan jag unna mig någon ruta då coh då. Hur många rutor gör mig glad? Ja cirka tolv rutor varje kväll, inte så bra. Fast om jag då inte hittar någon helt okey bil till sommaren så kan jag äta mer choklad så rullar jag fram.

Moment nummer två:
Idrottsskolan som jag och Elina anordnade för särskoleelever förra året var så uppskattad att den blir i år också.
Vi har fått en större budget att röra oss mer och ska förlänga skolan med en dag, så jävla kul! :)

Moment nummer tre:
Jag och Elina ska idag börja lägga ihop vårat aerobicpass eftersom vi fick bekräftat från Piteåhandikappidrottsförening i går att intresset var stort så de är bara sätta i gång. Vi ska alltså en gång i veckan få mogoliderna från olika gruppboenden i Piteå att skaka rumpa tillsammans med vi två ledare och andra härliga människor med olika handikapp. Detta ska bli hur kul som helst och jag är inte alls lika orolig som min mor ( som tror att jag tagit på mig för mycket med tanke på att jag går i skolan) detta är inte som ett jobb för mig, detta är en ära.

Nämen inte var jag så taggad som jag trodde på att börja blogga igen. Jag som tänkte klå alla storbloggre i hela Sverige. Måste sluta ha sådana stora krav på mig själv. Men det räcker väl med ett gulligt inlägg då och då så att ni människor från de andra planeterna som läser min blogg vet att jag lever. Då täckningen är så dålig från Jupiter till Jorden så passar de perfekt att hålla kontakt via bloggarna då dem ej tillverkat en mobil som ger oss svenskar möjlighet att ringa till våra vänner som valde att flytta till Jupiter.


Nu ska jag bli seriös. Riktigt jävla seriös. Detta avsnitt av Uppdrag Granskning som gick i onsdags gjorde mig riktigt arg.
Det handlar om en man som utnyttjat sin dotter sexuellt hela hennes uppväxt och döms sedan till sluten vård på ett psyke. Han är pedofil. Och på något vänster så får han permis, skaffar sig en lägenhet på ett barnområde och han lyckas göra ett till övergrepp, på en femårig flicka. De ansvariga på psykhemmet vill ej ta ansvar för att han lyckats skaffa en lägenhet medans pedofilen själv säger att de hjälpt honom.
Detta händer alltså i Sverige.
Det som gjorde mig mest upprörd var att se hans dotter ( som nu är vuxen ) prata och berätta. Se detta!
Jag har aldrig varit för pedofiler och kommer aldrig bli det.
Att utnyttja barn både sina egna och andras är så sjukt att ordet sjukt inte räcker till.
Fyfan. Då måste jag säga att jag hellre gifter mig med en alkoholist eller narkoman än en pedofil. Om man måste välja alltså, annars vill jag ju helst ha en lagomtjock karl utan så stora problem och jag skulle gärna se att han gillar promenader runt Grisberget och mysiga fredagar med filmer från Hemmakväll.

http://svtplay.se/t/103535/uppdrag_granskning

På måndag beger jag, pappa och Leena oss till Rekronans behandlingshem på anhörighetsvecka pga. farmor.
Jag har inte alls höga förväntingar på att farmor ska bli nykter men jag far ändå dit, för min skull.
Bara för att jag ska få en chans att säga vad jag känner och kännt gentemot henne sedan jag var liten.
Vilken skam jag burit på p.g.a. hennes alkoholmissbruk. Hur mycket jag tycker om henne när hon är nykter, då hon faktiskt är världens coolaste tant! Att jag inte kommer att vilja träffa henne något mer alls när hon är full.
Och att jag hoppas att hon blir nykter så att dels harry ( brorsans son ) och mina ofödda barn ska kunna komma och hälsa på henne och känna sig trygga till 100%.
Så, jag kommer inte ha någon dator där borta heller, kommer hem onsdag kväll.

Så, då vet ni lite mer om mig. Eller min farmor.. haha :)

Alltså en sak som jag funderat på är det här med olika yrken. Eftersom jag på ett halvår ska ut i det riktiga arbetslivet så funderar jag mycket på vad det finns för olika yrken.
De vanligaste som poppar upp i mitt huvud när jag tänker på olika jobb är:
- polis
- lärare
- dagisfröken
- läkare
- hårfrisörska
- byggarbetare

Ja, ni fattar. MEN, det jag då funderat på , håll i er!!
Så otroligt mcyket saker det finns, som någon måste tillverka. Alltså, alla koppar, kartonger, tandborstar, skruvmejslar, pulvermos, handdukar osv...
När jag var mindre fråga man ofta sina kompisar, vad jobbar dina föräldrar med? Jo, det vanligaste var - min mamma jobbar på dagis, eller min pappa kör lastbil, min mamma är tandläkare och min pappa jobbar på Ica.
Men vart är alla barn som har föräldrar som jobbar med att tillverka allt?
" Min mamma är toalettrings-makare ".
" Min pappa han bygger faktiskt skolbänkar som vi sitter vid ".
Hajjar ni? Konstigt....

" Jag vill ha en riktig man med gummistövlar, som tar ner mig på jorden och trycker upp mig mot diskbänken. "

Idag tänkte jag skriva om män.
Det är ungefär just nu som jag kommit fram till vad jag söker hos min blivande make. Eller, jag vet iallafall vad jag inte vill ha hos en karl.
Jag vill inte ha en karl som missbrukar t.ex :

Alkohol, droger, porr, dator eller smink.

Varför? Jo , alkohol och droger, det tror jag alla begriper varför. Jag vill ha en karl med en sund relation till alkohol som är närvarande och som älskar att spendera tid med våra barn. Mina söner ska ha honom som sin förebild. Mina döttrar ska ha mig som förebild, om dem vill, hehe.
Droger är bland det dummaste en människa kan syssla med, tror att vi alla tjejer kan hålla med om att man vill ha ett drogfritt hem för sina barn.

Porr, ja, det kan jag tycka skulle vara lite olämpligt att han missbruka. Känns som att stämningen i vårat sexliv skulle vara lite spänd ibland, speciellt om han börjar gilla sex med djur. Kan bli lite pinsamt om svärmor kommer och hälsar på och det står ett vårtsvin i ett koppel utanför sovrumsdörren täckt med grädde och en svart läderfilt över sig.

Dator, ja , vem vill ha en karl som tillbringar all sin vaken tid åt en dator? Det är ingen karl att ha som hellre sitter framför den än som tillbringar sin tid med mig. En karl som hellre sitter framför en fyrkantig, dyr makapär som bara tar ström, istället för att vara med en rund, ovärdelig filur som mig som inte alls tar så mycket ström.

Smink, har funderat på de , och fått upp lite sjuka bilder i huvudet. Skulle kännas aningen svårt att förklara för min släkt varför han ser ut som han gör. Sedan tänkte jag att min kille kanske är och julhandlar med min storebror. Min storebror skvallrar till mig att min karl handlade smink och det är det jag får. Julafton är kommen och vi har öpnnat våra paket. Min karl hoppar upp ur fotöljen av glädje när han öppnat julklappen från sig själv, innehållandes en helt ny mascara, rouge och en lila ögonskugga, som är mycket snyggare än den gröna han har på sig. Min bror skulle titta konstigt på honom. Mamma också. 


Kan någon komma med ett tips vad jag ska skiva om? Pappa min tyckte att jag skulle skriva om förmågan att tänka på sig själv utan att vara egoistisk.
Kram på er :)

Hej! Nytt år, " ny blogg" och nu börjar jag om från början!
Så ni som anser att jag är en mycket intressant tonåring med snygg hållning, helt okej grammatik och måttligt bra humor får mer än gärna börja följa min blogg!
Jag kan säga på en gång att ni som undrar varifrån jag köper mina kläder kommer att bli besvikna, även ni som vill se vad jag haft för kläder under dagen, för sådan information och sådana bilder kommer ej att förekomma. Men har hört att det finns en eller två bloggar där det finns tjejer som gör det, så kan googla upp adresserna till dessa bloggar, ifall ni vill.
Även ni som vill veta vad jag gjort sedan jag vaknade, vad jag åt och hur jag åt kommer att bli lite ledsna då jag med sorg i hjärtat nu erkänner att jag inte kommer att lägga ut hela mitt liv på bloggen.
Ja, här kommer ni att få ta del av min mer eller mindre klockrena humor som man ibland måste ta med en nypa salt. Fast jag älskar att skriva, har gjort det sedan jag var liten, så det som mest kommer att kunna läsas här är seriösa, kärleksfulla, allvarliga smått ironiska men helt helt underbara berättelser! okey, nu ska jag inte lägga ribban så högt, kan bli för mycket att leva upp till.
Jag har faktiskt ganska mycket i min livsryggsäck, även om 80 % av det är privata, hemliga och bara mina upplevelser så tänker jag dela med mig av endel. Mest för min egen skull, jag tror nämligen på att det blir lättare att gå framåt om man får lasta av sig lite. :)

Ni får gärna ha synpunkter, frågor eller bara kommentera någongång, så att jag vet vem mer än Camilla och Emilia som läser bloggen, hihi :)
 
Vi hojres!