Min första tävling kommer nu här på min framgångsrika blogg!!
Jag har tre syskon, Erik är den äldsta sen är det Dennis, Jag ( Kajsa ) och yngst av oss är Maja.
I julas ville vår lillasyster att vi skulle ställa upp på ett gemensamt syskonkort som skulle ges i julklapp sedan till övriga släkten ( förstår dock inte vad min släkt gjort för att förtjäna det, tyckte dem var hyffsat snälla förra året )
Tänkte dela med mig av följande. Granska mig och mina älskade tre syskon noga på de kommande bilderna och försök lista ut vilka två av oss fyra som inte fått sin diagnos ännu. Rätt svar kommer inom en snar framtid!













Förstår inte varför Maja tyckte att vi inte tog hennes ide till julklapp seriöst..

I en kurs som jag och mina vänner Linda Malin J Malin Elina och Emilia läser som heter Människor i behöv av stöd, har vi sett filmen I rymden finns inga känslor, som ni säkert hört om eller sett. MEN , om ni inte sett den bör ni verkligen göra det! Vad roligt för er som inte har det att något så underbart framför sig :)
Vilken klockren film.

Jag är glad idag, för igår fick jag tre härliga moments.
Moment nummer ett:
Jag har hittat en helt okey liten lägenheten på nygatan som jag flyttar in i den första maj, den är liten och rund och duger för mig som är liten och rund till jag hittat min miljonär som bor i ett tre vånings hus som är gjort av choklad som är stabil och inte smälter. Shit vad jag börjat äta choklad. Har tänkt att jag slutar med chips och godis så kan jag unna mig någon ruta då coh då. Hur många rutor gör mig glad? Ja cirka tolv rutor varje kväll, inte så bra. Fast om jag då inte hittar någon helt okey bil till sommaren så kan jag äta mer choklad så rullar jag fram.

Moment nummer två:
Idrottsskolan som jag och Elina anordnade för särskoleelever förra året var så uppskattad att den blir i år också.
Vi har fått en större budget att röra oss mer och ska förlänga skolan med en dag, så jävla kul! :)

Moment nummer tre:
Jag och Elina ska idag börja lägga ihop vårat aerobicpass eftersom vi fick bekräftat från Piteåhandikappidrottsförening i går att intresset var stort så de är bara sätta i gång. Vi ska alltså en gång i veckan få mogoliderna från olika gruppboenden i Piteå att skaka rumpa tillsammans med vi två ledare och andra härliga människor med olika handikapp. Detta ska bli hur kul som helst och jag är inte alls lika orolig som min mor ( som tror att jag tagit på mig för mycket med tanke på att jag går i skolan) detta är inte som ett jobb för mig, detta är en ära.